Konjunkturläget i Blekinge

Senast uppdaterad: 2024-04-12

Om konjunkturläget i Blekinge

Rapporten syftar till att ge en övergripande bild av konjunkturläget i Blekinge län med hjälp av nationell och regional statistik hämtad från offentliga databaser. De olika källorna anges i figurerna. Region Blekinge tar fram rapporten och uppdaterar innehållet varje kvartal. För frågor om rapportens innehåll kontakta johan.raustorp@regionblekinge.se eller simon.ljungqvist@regionblekinge.se.

Läs mer om statistiken

I rapporten använder vi statistik från en rad olika källor. Till varje figur i rapporten finns hänvisning till var data är hämtad och bearbetad. I huvudsak har vi använt data från Arbetsförmedlingen (Arbetslöshet och varsel), Konjunkturinstitutet (BNP-prognos, konjunkturbarometern och styrränta), SCB (arbetskraft, befolkning, inflation, konkurser, sysselsättning) och Tillväxtverket (turism).

Konjunktur

• Sverige befinner sig i en lågkonjunktur som bottnar i år.
• Hushållen är mindre pessimistiska.
• Fallande inflation och lägre räntor?

Läs mer och visa figurer

Sverige befinner sig i en lågkonjunktur

Under stora delar av 2022 var den svenska konjunkturuppgången god. Men omvärldsfaktorer har bidragit till att konjunkturläget successivt har försämrats och Sverige befinner sig sedan knappt ett år tillbaka i en lågkonjunktur med en negativ BNP-tillväxt under de senaste tre kvartalen. För 2023 som helhet minskade BNP med 0,2 procent. Hög inflation och stigande räntor har minskat köpkraften, vilket resulterat i minskad konsumtion och minskat bostadsbyggande. Även minskade investeringar i näringslivet har bidragit till den negativa tillväxten.

Det finns dock flera saker som pekar på att lågkonjunkturen bottnar under året. Efter ett par år med hög inflation har den fallit kraftigt den senaste tiden och närmar sig Riksbankens mål om 2 procent. Hushållen är betydligt mindre pessimistiska när inflation och räntor faller, vilket ökar konsumtionen. Trots att BNP bedöms växa igen under det första kvartalet så dröjer det till slutet av året innan konjunkturen börjar återhämta sig. Lågkonjunkturen bedöms av Konjunkturinstitutet fortsätta även under 2025 då BNP-tillväxten förväntas bli 2,5 procent.

Flera enkätundersökningar visar också på en stigande optimism. Barometerindikatorn som väger samman stämningsläget i näringslivet och bland hushållen har vänt uppåt de senaste månaderna efter att den sjönk kraftigt under hösten 2022. I mars 2024 uppgick indikatorn till 93,1, vilket fortsatt är under det historiska genomsnittet. Ett värde över 100 motsvarar en starkare ekonomisk tillväxt än normalt i jämförelse med ett historiskt genomsnitt och ett värde över 110 en mycket starkare tillväxt än normalt. På motsvarande sätt indikerar ett värde under 100 att läget i ekonomin är svagare än normalt och under 90 mycket svagare tillväxt än normalt. Dock är hushållen mindre pessimistiska än för ett år sedan och hushållens konfidensindikator har stigit snabbt sedan hösten 2023, ett resultat av ljusare utsikter och förväntningar på den egna ekonomin. Totalt sett är indikatorn dock fortsatt låg och pekar på ett svagare stämningsläge än normalt (87,5 i mars).

I näringslivet var, till skillnad från hushållen, stämningsläget under stora delar av 2022 positivt men optimismen dämpades under hösten 2022, vilket också fortsatte under 2023. I mars månad 2024 ökade konfidensindikatorn i näringslivet till 94,4, vilket fortsatt är lägre än normalt. Konjunkturavmattningen har synts i hela näringslivet men varit särskilt påtaglig inom handel, tjänstesektorn samt bygg och anläggning. I återhämtningen efter pandemin har industrisektorn agerat draglok i ekonomin och även under 2023 och inledningen på 2024 har konfidensindikatorn legat runt det historiska medelvärdet. Konfidensindikatorerna för övriga sektorer låg i mars månad mellan 92,6–94,2, vilket indikerar ett lägre stämningsläge än normalt även om indikatorerna har stigit sedan bottennivåerna. Sannolikt har hushållens lägre köpkraft påverkat efterfrågan på varor och tjänster.

Lägre inflation och räntesänkningar?

Omfattande störningarna i leverans- och värdekedjor i kölvattnet av pandemin, krig och expansiv ekonomisk politik har resulterat i att inflationen stigit kraftigt. Under hösten 2022 kulminerade inflationen då inflationstakten var den högsta sedan 1991 och uppgick till över 10 procent och för 2023 landade inflationen på 6 procent, vilket är betydligt högre än löneutvecklingen under året. I mars 2024 uppgick KPIF-inflationen till 2,2 procent, vilket är lägre än föregående månad (2,5 procent). Inflationsnedgången under senare tid är en konsekvens av bland annat lägre energipriser. Utvecklingen innebär att reallönerna förväntas börja växa under året efter att ha minskat kraftigt under 2022–2023. Konjunkturinstitutets bedömning är att KPIF-inflationen kommer ner till nära 2 procent under 2024. Prognosen pekar på att inflationen kommer fortsätta minska under året även när nedgången i energipriserna bortses från.

Därtill har stigande räntor bidragit till att hushållens köpkraft och konsumtion minskat. Sverige har under lång tid haft rekordlåga räntor, men i takt med att inflationen skenade höjde Riksbanken under en 18-månadersperiod styrräntan från 0 till 4 procent. Räntenivån är nu den högsta sedan före finanskrisen och början på 2008. Både Riksbankens egna prognoser och bland annat Konjunkturinstitutet prognos indikerar en rad räntesänkningar som inleds under våren/sommaren 2024.

Lågkonjunktur och sysselsättning

Kriser och ekonomisk lågkonjunktur drabbar inte hela landet på samma sätt och i samma utsträckning, vilket både finanskrisen och pandemin är tydliga exempel på. Finanskrisen påverkade Blekinge kraftigt med vikande global efterfrågan och export. Det innebar att sysselsättningen i näringslivet föll kraftigt under ett par år. Mellan 2007–2009 var minskningen av arbetstillfällen i länet störst av samtliga regioner. Återhämtningen de efterföljande åren gick framför allt snabbt i storstadsregionerna Stockholm och Skåne tillsammans med närliggande Uppsala och Halland. I Blekinge var den ekonomiska utvecklingen svag i återhämtningsperioden likt för flera andra industritäta regioner och länet hade under flera år en nolltillväxt. Under pandemin påverkades i stället branscher som handel, hotell och restaurang samt kultur som en konsekvens av restriktioner och social distansering.

Trots en vikande konjunktur höll arbetsmarknaden emot länge men under hösten 2023 började antalet sysselsatta att minska, vilket det finns mer att läsa om under arbetsmarknadskapitlet. Den senast tillgängliga statistiken över sysselsatt dagbefolkning, det vill säga de anställda med arbetsställe i Blekinge, visar på en minskning under det fjärde kvartalet 2023 med 0,3 procent jämfört med det fjärde kvartalet 2022. Det är 0,6 procentenheter lägre än riksgenomsnittet. Sedan pandemin har sysselsättningsutvecklingen i länet, jämfört med samma kvartal föregående år, legat under riksgenomsnittet i stort sett samtliga kvartal. I relation till det fjärde kvartalet 2020 har samtliga regioner haft en sysselsättningsökning men Blekinges utveckling har i sammanhanget varit blygsam med en tillväxt på 1,3 procent, vilket är långt under riksgenomsnittet och den tredje lägsta tillväxten av samtliga regioner. Det finns en stor spridning mellan regionerna för den analyserade perioden. Exempelvis får den kraftiga industriella utbyggnaden i Västerbotten stort genomslag i statistiken.

Det har dröjt innan inbromsningen i ekonomin har spillt över på arbetsmarknaden. Under hösten 2023 ökade antalet konkurser kraftigt om än från låga nivåer. Utvecklingen har fortsatt under inledningen av 2024 och i mars gick nio företag i konkurs i Blekinge, vilket var fem fler än året innan. För hela det första kvartalet gick 28 företag i konkurs, vilket var 11 fler än det första kvartalet 2022 och 47 anställda är berörda av konkurser under kvartalet.

1

2

3

4

5

6

7

Arbetsmarknad

• Lågkonjunkturen har spillt över på arbetsmarknaden
• En hög sysselsättningsgrad i länet.
• Fortsatt stora skillnader i arbetslöshet mellan olika grupper.

Läs mer och visa figurer

Lågkonjunkturen märks även på arbetsmarknaden

Arbetsmarknaden har under konjunkturavmattningen i svensk ekonomi stått emot länge. En viktig förklaring är den fortsatt höga efterfrågan och stora bristen på arbetskraft inom flera sektorer. En annan förklaring är att lågkonjunkturen slår genom med viss fördröjning på arbetsmarknaden. Men under hösten 2023 försvagades utsikterna och lågkonjunkturen började spilla över även på arbetsmarknaden. Arbetslösheten ökade och Konjunkturinstitutet bedömer att arbetslösheten kommer att öka under 2024 för att minska under 2025. Ett annat tecken är att antalet personer berörda av varsel i riket ökade under hösten 2023 men från relativt låga nivåer och är fortsatt långt under de nivåer som rådde under pandemins inledande månader. Samma mönster kan ses i Blekinge och under de två inledande månaderna av 2024 uppgick antalet personer berörda av varsel till 47.

Arbetslöshetsnivån ökade kraftigt under våren 2020 och pandemins första månader och kulminerade i juli samma år. I förhållande till övriga svenska regioner ökade arbetslöshetsnivån i Blekinge inte i samma utsträckning. Arbetslösheten i länet steg från 10 till 10,6 procent medan den i riket steg den från 7,4 procent till 9,2 procent. Till skillnad från finanskrisen påbörjades återhämtning snabbt och statliga stöd, lättade restriktioner och utvecklandet av vaccin bidrog till en god återhämtning på arbetsmarknaden.

Det sker för närvarande stora förändringar i arbetslöshets- och sysselsättningsstatistiken. Det har inneburit att beräkningen av andelen arbetslösa har förändrats, vilket har resulterat i att statistiken över andelen arbetslösa inte går att jämföra med beräkningssättet som använts tidigare. Med det nya beräkningssättet finns en tidsserie från 2021 och framåt och i februari i år uppgick arbetslösheten till 7,5 procent, vilket är i nivå med samma period föregående år men betydligt lägre än både under 2021 och 2022. Under hösten har dock den goda utvecklingen med stadigt fallande arbetslöshet stannat av och både i Blekinge och i riket har den ökat och Blekinge har fortsatt den femte högsta i landet och 0,7 procentenhet högre än riksgenomsnittet.

Jämfört med inledningen på 2021 har arbetslösheten minskat i samtliga länets kommuner. Återhämtningen har varit särskilt god i Ronneby men trots det är arbetslösheten i Ronneby högst i länet. Lägst är arbetslösheten i Karlskrona, vilket också är den enda kommunen som har en lägre arbetslöshet än riksgenomsnittet.

Ett alternativt sätt är att titta på sysselsättningsstatistiken, vilken kompletterar den ovan presenterade arbetslöshetsstatistiken. Sysselsättningsgraden mäter hur stor andel av befolkningen i arbetsför ålder (20–64 år) som bor i Blekinge och som har ett arbete, oavsett var de arbetar. Måttet indikerar balansen mellan befolknings- och jobbtillväxten i länet. Det är relevant eftersom det inte endast relaterar till arbetskraften utan fångar aktivitetsgraden för hela befolkningen i arbetsför ålder. Tidigare har den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken på regional nivå varit förenad med relativt lång eftersläpning men med ny registerbaserad statistik från SCB är det möjligt att med ett par månaders eftersläpning redovisa sysselsättningen i länet. Det öppnar upp nya möjligheter bland annat kan vi tydligt se säsongsvariationerna i sysselsättning, där antalet sysselsatta ökar kraftigt under sommarmånaderna. Under resterande månader är antalet sysselsatta lägre i både Blekinge och riket.

Sysselsättningsgraden i Blekinge har under lång tid legat under riksgenomsnittet. Från 2020 har gapet successivt minskat och i januari 2024 var sysselsättningsgraden något högre i Blekinge än i riket. Sysselsättningsgraden i länet uppgick till 79,8 procent, vilket var högre än motsvarande period de fyra föregående åren. Sysselsättningsgraden var högst i Karlskrona (81,3 procent) följt av Sölvesborg (80,9 procent och Karlshamn (79,2 procent).

Fortsatt stora skillnader i arbetslöshet

Den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden de senaste åren har inneburit att arbetslösheten har sjunkit för samtliga grupper, men arbetslöshetsnivån varierar fortfarande kraftigt åt mellan dem. Mellan könen är skillnaderna relativt små medan de är desto större mellan olika födelseregioner. För inrikes födda är arbetslöshetsnivån låg (4,9 procent) medan för utrikes födda är arbetslöshetsnivån relativt hög (19,9 procent). Trots att arbetslösheten för utrikes födda har minskat i snabb takt de senaste åren är närmare hälften av de inskrivna på Arbetsförmedlingen i Blekinge födda i utlandet. Det innebär att integrationen är en central fråga då bristen på efterfrågad kompetens är stor samtidigt som den tillgängliga arbetskraften till stor del utgörs av personer som är födda i ett annat land än Sverige.

Förändringarna på arbetsmarknaden går snabbt och strukturomvandlingen har sannolikt påskyndats av pandemin. Automatisering och digitalisering har blivit vanligare inslag i många arbeten, vilket ställer nya och ofta högre krav på arbetskraftens kompetenser. Redan före pandemin fanns det många arbetslösa som saknade efterfrågade kompetenser och den nu accelererande strukturomvandlingen riskerar därför att öka obalansen på arbetsmarknaden. En stor skiljelinje på arbetsmarknaden och som framgår i figuren nedan är en fullföljd gymnasieutbildning.

1

2

3

4

5

Befolkning

• Antalet invånare i Blekinge har minskat fem år i rad.
• Inledningen av 2024 visar på en fortsatt negativ befolkningsutveckling i länet.

Läs mer och visa figurer

Invånarantalet fortsätter att minska i Blekinge

De senaste decennierna har präglats av en kraftig koncentration av arbetstillfällen och människor till färre men större platser. I Sverige har storstäder, större städer och kringliggande pendlingskommuner haft högst befolkningstillväxt medan mindre kommuner med lägre tillgänglighet till städer generellt har haft en svagare befolkningsutveckling. Det har resulterat i stora skillnader i befolkningsutvecklingen mellan landets regioner och Blekinges befolkningstillväxt har under lång tid varit relativt svag. Mellan 2000–2023 har utvecklingen i länet tillsammans med Kalmar varit svagast i södra Sverige.

I alla regioner är det invandring som bidragit mest till tillväxten och i Blekinge har invandringen under hela 2000-talet varit avgörande för befolkningstillväxten samtidigt som både födelsenettot och inrikes flyttnettot varit negativt. I samband med ökad invandring under växte länet kraftigt och i nivå med riket. I takt med att invandringen till Sverige minskat i omfattning har också tillväxten avtagit. 2023 var det femte raka året som Blekinges folkmängd minskade och i faktiska tal har invånarantalet minskat med 1710 personer under den senaste femårsperioden (2019–2023). Den minskade invandringen har inte fullt ut kunnat kompensera för länets negativa inrikes flyttnetto och födelsenetto och vid utgången av 2023 uppgick invånarantalet i länet till 157 973 personer. Under 2023 har den redovisade befolkningsstatistiken påverkats av att Skatteverket påbörjat kontroller av personer med upphörda uppehållstillstånd, vilket har lett till att fler personer än vanligt avregistrerats som utvandrade. I Blekinge har det bidragit till en kraftig befolkningsminskning under året.

Den senaste femårsperioden har invånarantalet minskat i alla kommuner i Blekinge med undantag för Sölvesborg där folkmängden ökat marginellt. Befolkningsutvecklingen var negativ i samtliga kommuner under 2023 och i ett par kommuner får Skatteverkets kontroller stort genomslag. Preliminär statistik för de två första månaderna 2024 visar att folkmängden ökat något i Karlshamn men samtidigt minskat i övriga kommuner och för länet som helhet.

1

2

Turism

• Fler gästnätter i Blekinge 2022 och 2023 än före pandemin.
• 646 000 gästnätter under sommarmånaderna 2023 i Blekinge.

Läs mer och visa figurer

Fler gästnätter i Blekinge än före pandemin

Restriktioner, stängda gränser och social distansering hade stor inverkan på besöksnäringen under pandemin med en kraftig minskning av antalet gästnätter under 2020 (36 procent). Stängda gränser innebar att inresor till Sverige minskade men restriktionerna innebar även att antalet företagsresor minskade. I Blekinge minskade antalet gästnätter med 21 procent under 2020, vilket motsvarar 212 000 gästnätter. Även sysselsättningen inom hotell- och restaurangbranschen minskade även om sysselsättningsminskningen i Blekinge också var lägre än i riket.

Bortsett pandemiperioden har antalet gästnätter i Blekinge ökat över tid. Lättade restriktioner och ökad vaccinationsgrad bidrog till återhämtning under 2021 (19 procent). Trots det var det antalet gästnätter 6 procent färre än 2019 (vilket var första året som antalet gästnätter i Blekinge totalt uppgick till över en miljon). Återhämtningen fortsatte under 2022 med en tillväxt på 12 procent i antalet gästnätter, vilket innebar att antalet gästnätter i faktiska tal passerade nivåerna före pandemin. Preliminär statistik för 2023 visar att antalet gästnätter fortsatt låg på en hög nivå och totalt uppgick till 1 072 992 i länet, vilket är i paritet med antalet för 2022.

Före pandemin stod den utländska turismen för runt 25 procent av det totala antalet gästnätter men under 2020 sjönk de utländska gästnätter med 77 procent och andelen av det totala antalet gästnätter till endast 10 procent. Under 2023 visar den preliminära statistiken att de utländska gästnätterna var tillbaka på samma nivåer som före pandemin.

Sommarmånaderna är viktiga för turismnäringen och för Blekinge som sommardestination sker en kraftig befolkningsökning under sommarmånaderna. De senaste åren har sommarmånaderna stått för omkring 60 procent av det totala antalet gästnätter under året. I faktiska tal mellan juni och augusti 2023 uppgick antalet gästnätter till drygt 646 000, vilket var något fler än under 2022.

1

2